Vildsvinen som i nutid har en världsvid utbredning har sitt ursprung från västra Europa till Sydostasien. Vildsvinen förekom sedan i Australien, Nordamerika, Sydamerika och på många öar runt om i världen. Det är från dessa öar i Sydostasien som vildsvinen spred sig ifrån till andra kontinenter. Men vi människor har även fraktat vildsvinen till olika områden, och spridningen har blivit allt större. Idag är vildsvinen det mest spridda däggdjuret i hela världen. Tamgrisar, (även kallad för gris) och vildsvin är ursprungligen från samma art, och idag är vildsvinen närmast släkt med skäggsvinet.

Utseende

En galt är en könsmogen hane. Galtarna är 150 – 180 cm lång och 70 – 100 cm hög. Svansen är ca 25 cm lång.  Galtens vikt kan väga upp till 225 kg eller mer.

En sugga är en könsmogen hona och är mindre än en galt. Jämfört med galtens vikt så brukar suggor väga mellan 70 – 140 kg, men kan såklart väga mer. En gylta är en hona som inte har fött några kultingar. Vildsvinen har betar, hanar har betydligt större betar än honor. Färgerna på vildsvinen pendlar mellan mörkgrå till brunsvart. 1 års vildsvin kallas för årsgrisar och har en brun färg. Det är därför dem även kallas för brungrisar. I deras bruna färg kan man ibland se ränderna från när de var yngre (kultingar) som sitter kvar i pälsen. 

Sinnen

Vildsvinen har väldigt dålig syn men det jämnas ut i längden då dem har ett extremt bra luktsinn. Att vinden ska vara rätt när man jagar vildsvin är den högsta prioriteringen. Det kan förekomma att vildsvinen kan känna lukter från 8 – 11 km. 

Fortplantning & Levnadsett

Vildsvin är som våra tamgrisar, sociala djur som lever i flock. Honorna lever med sina ungar i flock, medan galtarna är välkomna under parningstid. Suggorna är dräktiga 115 dagar på året, och blir könsmogna under deras första år. Vanligtvis är suggorna 1 1/2 år när dem väl parar sig för första gången. Parningstiden sker oftast under augusti till december. Suggorna kan få uppemot tre kullar per år, och får olika många kultingar per kull beroende på suggans ålder. En ung sugga får ca 3-4 kultingar, och en sugga över tre år föder uppemot 5-6 och ibland fler kultingar. En dräktig sugga gräver en grop vid en lämplig plats att föda sina kultingar på. Suggan skyddar sina kultingar i gropen med att täcka kultingarna med växtdelar som bildar ett tak över dem.

Under parningstiden sker det många dueller bland galtarna, men det är väldigt sällsynt att galtarna får så pass allvarliga skador att dem avlider. Detta pga en skyddande brosklager som dem får under parningstider, som sitter runt bröstkorgen på båda sidorna. Dem yngre galtarna har ingen chans emot dem äldre under parningstiden och brukar därför få kunna para sig under 2 års åldern. 

I varje flock finns det oftast en ledarsugga. En ledarsugga är inte ett vildsvin du vill skjuta under jakten, om du vill förvalta din vildsvinstam. Om du skjuter bort ledarsuggan tar oftast ”den andra stora suggan”  över och i värsta fall så försvinner vildsvinen från platsen. Den sociala strukturer och synkroniseringen av suggor och gyltors brunst förstörs om man skjuter bort ledarsuggan.

Om ledarsuggan blivit dräktig så brukar resterande suggor i gruppen synkronisera med ledarsuggan, och själva bli dräktiga.

Suggan brukar kunna dia 8 kultingar som mest. Suggan skyddar sina kultingar väl och ger dem di. Gruppen söker vila vid olika platser där det ger dem bra skydd under deras dag legor. Med suggans grymtningar håller gruppen sig samlade. 

En moderlös kulting kan bli välkomnad att dia hos en annan sugga i gruppen. Att en ung sugga tar emot en annan suggas kulting är det mest vanligaste, då hon oftast själv har yngre kultingar när hon adopterar den/dem andra kultingarna.

Kultingarna väljer ut sin egna spena på suggan som dem diar på till dem är vid 16-20 veckors åldern. Detta gör så att dem starkaste kultingar väljer den spena där det kommer mest mjölk ifrån. Vid 4-5 veckors åldern börjar kultingarna kunna äta fast föda. Efter ett halvår väger kultingen uppemot 30 kg. Vintern gör så att dem väger lite mindre, men vid 1 års åldern alltså en ”brungris/årsgris/fjoling” så väger dem ca 60-65 kg. När kultingarna nått 1 års åldern och blivit årsgrisar, så kan suggan föda på nytt och årsgrisarna stöts bort från suggan. 

Medellivslängden är på 10 år, men kan bli mellan 10 – 15 år gamla.

Genomsnittlig överlevnad:

60% av 1 åringarna överlever.

20% av 2 åringarna överlever.

10% av vildsvinen blir 4 år.

Föda

Vildsvin är allätare. Vegetabilier utgörs det mesta av födan. Ett vuxet vildsvin i Sverige uppges kunna konsumera ca 4 kg mat under ett dygn på sommaren, medan en kulting halverar födan under sommartiden men behöver mycket mer under vintern. Födan är allt från rötter, sippor, kabbeleka, rams, gröna blad, gräs, starr, tistlar, fallfrukt, hasselnötter, ekollon, majs, höstvete, havre, raps, potatis, daggmaskar, insektslarver, frön av stråsäd, vall, kadaver, smågnagare och ägg etc. 

Böndernas åkrar skadas inte mest utav ätandet på deras åkrar, utan skadan kommer ifrån allt bökande i marken på åkrarna och nedtrappningen av säd. 

Vildsvinen är inga idisslare. Magsäcken är istället anpassad för vildsvinens blandade diet. Vildsvinens magsäck är en avdelade blindsäck som ger dem skydd mot skadliga mikroorganismer som dem kan få is sig när dem bökar runt i marken.

Jakttid

Den 1 juli 2001 fastställde man att vildsvinen får jagas från 16 april till den 15 februari i Sverige. Man får inte skjuta kultingförande sugga, det är den enda restriktionen under jakt på vildsvin. Årsungar får jagas året runt. Jakten få pågås under dygnets alla timmar. Fast belysning får användas under jakten. Eftersökshund måste finnas på plats högst 2 timmar efter avlossats skott och titt på skottplatsen. Vid eftersöket eller jakten med ställande hund får även där ficklampa användas.  

Jaktsätt

Jakt på vildsvin sker genom smygjakt, vakjakt och jakt med hund. All Åteljakt, smyga på fälten under vår/sommarkvällarna, sitta i torn och vaka sker oftast under den tiden man inte får jaga vildsvin med hund. Om ni vill veta mer om de olika jaktmetoderna klicka här.

Vapenklass

Kulvapen Klass 1. Enkelpipiga hagelvapen av kalibrarna 12, 16 eller 20 med blykula, även kallad slugg får användas.

En vildsvinsfamilj

Åtel vildsvin

Åteljakt på vildsvin är en bra metod om man vill få vildsvinen stationerade på en plats långt ifrån dem odlade åkrarna. Där kan man tex se vad för grupper av vildsvin man har på den sidan av marken, och ha en chans att skjuta rätt djur vid rätt tillfälle utan någon som helst stress. Under åteljakten på vildsvin får du ha fast belysning på platsen, du får sätta upp en åtelkamera om du med en varningsskylt varnar om att det finns en åtelkamera uppsatt nånstans på åtelplatsen, om det skulle förekomma att någon ovetande person skulle komma till åtelplatsen. Du kan lägga ut allt ifrån majs, havre och ärtor på åtelplatsen. Foderplatsen som många har och använder är som åtelplatser, alltså ska få vildsvinen bort ifrån böndernas åkrar osv. Men skillnaden där är att vildsvinen ska i lugn och ro få gå dit utan att bli skjutna. Det ska vara en lugn, trygg och fredad plats där de ska hålla till istället för på åkrarna.

Majsbomb – 

Eftersom att vildsvinen kan känna dofter på 8 – 11 km håll så kan ni förstå hur attraktivt det är att ha en majsbomb på en åtelplats. Med denna lukt som majsbomben utför, så kan jag lova dig till 99% att vildsvinen är på din åtelplats samma kväll eller nån dag efter. Lika attraktivt som att tjära in ett träd på åtelplatsen. Se vårt recept här på Jaktlivet om hur vi gör en majbomb

Se här

Trikin & Becquerel

I Sverige testar vi våra fällda vildsvin för trikiner. Trikiner är små runda maskar som kan ligga inkapslade i vildsvinets muskler. Detta kan infektera oss människor och andra däggdjur. Det kostar oftast runt 100 kr eller mer att skicka in ett trikin prov.

Efter kärnkraftsolyckan i Ternobyl 1986 så tar man becquerel prov på framförallt vildsvinen eftersom att dem bökar runt i marken och är allätare. När olyckan skedde regnade det ner strålning i vissa delar av landet. Tierp och Heby kommun är dem mest utsatta områdena efter olyckan, och om man jagar nånstans kring dessa kommuner så kan man skicka in becquerel prov gratis. Detta pga forskningen vill kartlägga hur vildsvinen påverkas av strålningen idag. 

Strålsäkerhetsmyndigheten föreslår dessa becquerel mängder per kg

Upp till 300 Bq/kg kan ätas i normala mängder.

300 – 1500 Bq/kg ska inte ätas oftare än någon gång i veckan.

1500 – 10 000 Bq/kg bör inte ätas mer än några gånger per år. 

Över 10 000 Bq/kg bör inte ätas alls.