Räven finns i hela världen och lever i alla sorters miljöer allt ifrån uppe på fjället i norr och i Stockholms villaområden. 70- och 80-talet drabbades den svenska rävstammen hårt av rävskabb som ledde till rådjurs explosionen. Idag har rävstammen återhämta sig väl. Räven är aktiv hela året, mestadels på nätterna. Kosten är väldigt varierande de är allätare och äter allt ifrån smågnagare, rådjurskid, harar, kadaver till bär, insekter och avfall. Förut jagade bönder räv för pälsens skull, men nu finns det tyvärr ingen ekonomisk vinning på den fina pälsen. Det lönar sig alltså inte längre att sälja pälsen. Idag jagar jägare räv för viltvårdens syfte på grund av att räven är ett stort hot för småviltet, främst rådjursstammen. 

Utseende

Rävens päls är oftast brunröd med vit till grå undersida samt svart på baksidan av örone, tassarna och framsidan på benen. Färg på pälsen kan självklar variera beroende på individ. De kan va allt ifrån silvergrå, svarta eller brunröda. En vuxen räv är mellan 100-130 cm lång från nosen till svansspetsen och 35-40 cm hög. En hona brukar var något mindre än en hane. Vikten på en fullvuxen räv kan variera från 5 till 8 kg, det finns till och med rävar som skjutsits och vägt från 3,5 till 15 kg. Från senhösten till senvåren  när räven har sin vinterpäls ser den betydligt finare och större ut än när den har sin sommarpäls då är den mycket smalare och högbenta i utseendet. En räv som inte dör utav en jägare eller någon annan olycka kan den bli 10 år i vilt tillstånd. Om man vill kolla upp åldern på sin fällda räv kan man kolla på kroppen och utseendet, ett betydligt säkrare sätt är att kolla på tänderna.

Spåren hos en räv är likt en hund fast mer utspritt. Det är fyra mindre trampdynor i fram och en stor trampdyna i bak. Storleken på spårens avtryck är 5-6 cm långt.

Sinnen

Räven är inte ett enkelt djur att jaga de har väl utveckla hörsel, syn och lukt. När de kommunicerar med varandra använder de sig utav doft och läten. Det vanligaste lätet man kan höra från en räv är ett kort skall, låter ungefär som en hund. Genom spillning och urin på exempelvis stenar och stubbar, markerar hanen sina revir. Rävtiken utsöndrar doft via sitt urin under brunsten. 

Gryt

Ett gryt är håligheter i marken som en räv eller grävling har skapat. Det finns dock även konstgjorda gryt som gjorts utav människor. Räven söker sig till grytet ibland, oftast då den känner sig hotad, om det är dåligt väder, under parningstiden och rävtiken när hon föder sin kull. Placeringen på gryten är viktigt för räven, så om man ska göra ett konstgjort gryt gäller det att placera det så väl som möjligt. Det händer även att rävar dela gryt med grävlingar. 

Jaktmetod

Jaktmetoderna på räv är många, man kan både jaga med eller utan hund. När man jagar med hund är det jaktmetoderna drevjakt och grytjakt. Drevjakt använder man sig utav en hund som driver räven till passkyttar. När räven har gått i gryt använder man sig utav en grythund som ska “spränga” ut räven. Till skyttar som står utanför grytet och väntar på att räven ska springa ut. När man jagar utan hund är det jaktformerna vakjakt, åteljakt och lockjakt. Vakjakt sitter man där man tror att räven ska komma. Åteljakt sitter man på en plats helst en vakkoja där man lagt ut mat och väntar. Lockjakt använder man sig utav en lockpipa som ska härma ett skadat djur för att locka till sig räven.

Detta är bara korta beskrivningar på de olika jaktmetoderna om du vill veta mer klicka här!

Jakttid

Jakttiderna för räv är olika beroende på vart i landet.

Vapenklass

Man får jaga med både kulvapen och hagelvapen. Gällande kulvapen är klass 1-3 tillåtet. Hagelvapen gäller kalibrarna 12, 16 och 20.