Hare

Utseende & Kännetecken

Skogshare är en slags hare av många hardjur i världen. Skogsharen förekommer i stora delar av Europa, norra Afrika, Asien norr om Himalya, och det norra centrala delarna av Arabiska halvön.

Skogsharens färger skiftar mellan Sommaren och vinter, då den är gråbrun på sommaren och vit eller gråblå under vintern med svarta spetsar på öronen. Den vita och blågråa färgen varierar beroende på vart i landet haren lever. Pälsfärgen på skogsharen gör det lättare att känna igen under vintertiden då fälthararna inte skiftar färg på pälsen som skogsharen gör. Skogsharens gråbruna till mörkgråa färg skiljer sig från fältharens lite fläckiga gulbruna päls under sommarhalvåret. Det som skiljer sig från skogsharen och fältharen är skogsharens kroppsform, öronstorlek, svans, ögon och pälsfärg. Kroppen på skogsharen är knubbigare och mindre, svansen är kortare och mer som en boll. Fältharens plattare och längre svans är svart på ovansidan. Öronstorleken på skogsharen är kortare och ögonen mörkt rödbruna. Fältharens ögon är gulbruna.

Fullvuxen skogshare:

45-55 cm långa.

5-7 cm lång svans. 

Vikt 2,5-4,5 kg.

Honorna är oftast större än hanarna, som är ganska ovanligt bland landlevande däggdjur.

Fullvuxen fälthare:

55-70 cm långa + ca 10 cm lång svans

Vikt 3-7 kg

skogshare
Skogshare
Fälthare
Fälthare
vit skogshare
Skogshare under vintertid

Föda & Levnadsätt

Det finns inga speciella skiljetecken mellan honorna och hanarna, detta gör det svårt att bedöma könet på en hare på avstånd. Nått som även är svårt att bedöma är åldern. Unga harar som är högst 7-9 månader kan särskiljas från dem vuxna hararna. Hararna har knölar som framträder oftast på frambenets handled. När hararna är vuxna försvinner dessa tillväxtknölar. 

Hararnas tänder är speciella. Jämfört med t.ex människors, hjortdjurs och hunddjurs tänder så växer hararnas tänder hela livet ut. Problemet som kan förekomma är om harens tänder växer snett. Då kan inte tänderna slitas ner, eller om dem tappar en tand så kan inte den motstående slitas ner. Tanden kan då bli för lång och det slutar med att haren inte kan bita eller tugga. Haren använder sig av framtänderna när dem tex knipsar av örter eller kvistar. 

Skogsharen lämnar varje dygn ca 475 spillningspärlor. Spillningens form är runda och lite tillplattade. Haren har en slags hoppteknik med sin kroppsbyggnad som gör att den kan röra sig så snabbt som 70 km/h. Det är harens långa bakben med dess muskulösa lårmuskler som skjuter iväg haren. 

Öronen kan vridas åt olika håll och hörseln är väldigt skarp, nått som haren har till sin fördel då den är väldigt utsatt för olika slags predatorer. 

Skogsharen har minskat de senaste decennierna, mestadels i södra Sverige. Rävstammen har hunnit återhämtat sig efter skabben, men skogsharen har även konkurrens från fältharen. Fältharen även kallad Tyskharen är en främmande art för Sverige. Fältharen togs in i södra Sverige i slutet av 1800-talet och finns nu enda upp i Norrland. Fältharen är Europas vanligaste hare och föder 3-4 kullar om året, med 1-7 harungar i varje kull. 

Skogsharen är ursprungligen en svensk art.Fältharen tränger bort skogsharen mer och mer i många delar av landet. Skogsharen jämfört med fältharen har svårt att kamouflera sig under snöfattiga vintrar, då pälsen blir vit på vintern. Detta gör så att rovdjuren har ännu enklare att se och ta skogshararna. Skogsharen är dräktig som fältharen i 45-50 dygn. Den föder 2-3 kullar per år med 1-7 harungar i varje kull. Dessa kullar som skogsharen och fältharen får är viktig för arten då rovdjur som lodjur, räv, mård, duvhök, kungsörn och berguv har hararna som bytesdjur. Det är 1 av 10 skogsharar som lever längre än ett år.

Hararna lämnar sina ungar några minuter efter födseln, och återkommer till ungarna endast 1 gång per dygn. Hararna kan para sig 3-4 gånger under 20 minuter, och efter att harhonan har fött en kull så parar hon sig på nytt efter 1 dygn.

Skogsharens föda är skott eller bark från sälg, asp, tall, björk, rönn, vide, örter, bärris och ljung.

Fältharens föda består av örter, gräs, bark, kvistar, odlade fälts grödor, och kan lokalt ge skada i trådgårdar. Hararna äter sin egna avföring en gång för att få i sig all näring, så den avföringen från harar vi stöter på i skogen har passerat genom haren två gånger.

Jakt & Viltvård

Det har förekommit diskussioner om drevjakten på hararna stressas av dem drivande hundarna, men hararna är ständigt på flykt från olika slags rovdjur, så detta är ett naturligt försvar från hararna.

Skogshararnas energi som förloras under tiden den blir jagad måste haren ”äta tillbaka”. Jakt med drivande hund går ut på att att hunden letar upp nattslaget. Haren går tillbaka i sina spår och hoppar sedan åt sidan för att fortsätta sin väg. Detta gör det klurigt för hunden att leta. Detta kan haren göra i sina spår upp till 10 gånger, så harens lega kan vara långt bort och svårt för hunden att reda ut.

Haren gör även dessa hopp åt sidan när den drivande hunden jagar den. Den drivande hunden skäller när den har haren på spåret, och tystnar när den inte har det. Den drivande hunden ska då gå runt området i en ring där den senast tappa spåret för att försöka få upp vittringen igen. Ringen utökas tills den väl hittar spåret igen. Dem drivande hundarna som används under harjakt är stövare av olika slag, tax eller drever.

Att bygga ett hargolv är bra för hararna att skydda sig från tex olika slags rovfåglar. Hargolv kan man bygga med en lastpall, två tjocka plankor och lägga över tall, gran eller lövkvistar över hargolvet. Detta ger både skydd och mat för hararna. Man kan även fälla ett slags lövträd för hararna, eller sätta upp saltstenar. Att kontrollera rävstammen är en given viltvård för hararna, och ha en långsiktig rovdjurskontroll. 

Jakttid

Skogshare 1 september – 28 (29) Februari, Fälthare 1 september – 15 februari

Dalsland, Bohuslän, Västergötland, Småland.

1 september – 15 februari 

Halland, Skåne, Blekinge, Gotland.

1 september – 31 januari 

Öland.

Resterande län 1 september – 28 (29) februari

Skyddsjakt på hare förekommer.

Vapenklass

Kula – Klass 3 

Blyhagel – US 5-6

Stålhagel – US 3-4