Vart ska man placera rävåteln?

Öppna fält är oftast inget att föredra då rävarna vill känna sig trygga, likaså vildsvinen på deras åtlar. Räven vill känna sig trygg innan och när den kommer fram till åteln. Räven brukar först gå runt åtelplatsen för att försäkra sig om att det inte finns någon fara vid åtelplatsen innan dem ska hugga in sig på maten. Om du ska lägga ut det på ett öppet fält så bör åteln placeras nära sly, träd, buskars eller ett dike. Dessa exemplen gör så att rävarna kan stryka sig fram till åtelplatsen och känna sig trygga. Placera åtelkojan 50-70 meter ifrån åteln, om du nu inte har förmånen att sitta innanför fönstret hemma eller nått liknande, men då ska foderplatsen fortfarande vara i samma räckhåll, 50-70 meter. 

Det finns så kallade rävväxlar, alltså en viltstig/viltväxel där rävarna går dag som natt. Om man har en sådan växel på räv så har man det betydligt mycket lättare att få räven till åteln, och med knepet att styra dem till åteln med hjälp av fyrvägskorsning samt att ha en växel nära sig är ett guldscenario inom åteljakt på räv. Bättre kan det inte bli. 

Förslag på åtelmat

• Hundmat, gärna fryst – Häll hundmat och vatten i en skål och låt det frysas ute eller i frysen. 
• Slaktrester
• Trafikdödat vilt
• Vildfångad fisk
• Surströmming
• Fyll på åteln kontinuerligt, om du gör det så kommer det bli en vandringsplats för rävarna. 
• Räven gillar möss, sork etc, och då kan du lägga ut nått slags sädeslag, då mössen kommer komma för att dem trivs med det. 

Hur börjar man?

Gör en så kallad ”grund” till åteln, och med det menar man att man kan börja lägga ut slaktrester osv redan ett 1-6 månader innan den tänkta vakjakten drar igång. Om man gör detta så kommer rävarna bli vana med att det finns mat där nästan hela tiden, beroende på hur seriös du är med åteln och lägger ut rävmat kontinuerligt.

Innan och under vakjakten på räv

Gå aldrig ut på åtelplatsen strax före vakjakten. Om du nu vill lägga ut mat till rävarna innan nattens vakjakt så kan du använda dig av en snöskoter eller fyrhjuling beroende på vilken årstid du vakar och om du har tillgång till det, ska det i sånna fall göras helst på morgonen. Med dessa fordon kan du åka runt på åteln och slänga ut rävmaten för att minimera din doft på åtelplatsen. Du kan även göra en fyrvägskorsning med snöskoter eller fyrhjulingen. Skidspår funkar även väldigt bra. Rävarna gillar att ta vägarna om det finns sådana och speciellt när det är snö ute. Med detta knep kan du styra rävarna och göra så att dem kommer i den riktning du vill till åtelplatsen. 

Om det är snö ute så har du lättare att se när det börjar bli aktivitet på åteln och kan då planera när det är dags att vaka. Rävarna är mest aktiva under natten/ när mörkret faller, och det är alltså då du ska vaka på åteln. Fullmåne plus snö är det bästa vakjakt tillfället om du har haft aktivitet på åtelplatsen. Glöm inte att du inte får använda belysning på åteln om det inte redan finns en lampa där du anlägger åtelplatsen. Du kan alltså tex anlägga en rävåtel vid en ladugård där det redan finns en knutlampa eller liknande, men inte sätta ut en lampa som man tex får göra på en vildsvinsåtel. 

Om du skjuter en räv på tex natten under vakpasset, så är det bästa att låta den ligga tills morgonen. Såvida inte räven gått iväg inom räckhåll. Chansen till att du kan få skjuta en eller flera rävar under natten är fortfarande kvar. 

Andra rovdjur på åteln  

För att minimera risek att andra rovdjur/djur tar födan som tex kråkor, skator, rovfåglar etc från slaktresterna på åteln så kan du gräva ner slaktresterna. Du behöver inte gräva ner dem så djupt. När det väl är dags att vaka räv så lägger man lite småbitar av slaktrester över det resterande slaktrester som är nergrävda. Detta kan du göra flera dagar innan vakjakten. Om du har ett trafikdött djur på åteln så kan du ta nån slags påle eller spett igenom djurets bog. Då kan inte rovdjuren släpa bort den lika lätt.

Vi på jaktlivet tycker ni även ska gå in och kika på Sundellhunting och hans videos på åteljakt på räv. Där får man även massa info och situationer på åteljakt på räv.

Skitjakt!

Att sätta ut en saltsten är en väldigt enkel och bra viltvårdsåtgärd. Det är väldigt populärt hos de flesta djuren och hjälper dom väldigt mycket, då mineralerna är viktiga för deras överlevnad. Tänk på att saltstenen ska ligga nära exempelvis ett dike, viltvatten, eller bäck så djuren har snabbt tillgång till vatten. Här hittar du ett klassisk tips på hur du kan sätta ut din saltsten på ett effektivt sätt. 

Det första du gör är att hitta ett lämpligt träd, där trädstammen ska hålla minst 20 cm i diameter. För att slickytan blir stor och saltet riskerar inte att droppa direkt ner på marken. När du hitta ett träd börjar du med att såga av trädstammen ungefär 1,5 m till 2 m över marken. Oroa dig inte att småvilt inte kommer åt saltstenen. Dem slickar nämligen på trästammen när saltstenen sakta smälter.

Såga ett kryss med motorsågen som ska vara cirka 30 cm djup, så att saltet kan rinna ner till de mindre djuren. Nu är det bara att tälja en pinne eller hitta en i rätt storlek för att hamra in i krysset

Att tänka på 

De trädslag du borde använda är gran, björk eller tall. Om du skulle välja tall eller gran tänk på att barka av stammen. Du behöver inte ha bråttom med att sätta ut en ny saltsten när den tagit slut. För trädstammen blir så insaltad att djuren slickar och gnager på den en tid efter. Tänk också på att inte sätta ut saltstenen nära en trafikerad väg, då det kan öka trafikolyckor.

Tio utfodrings tips

En viktigt åtgärd som minskar viltets lidande och risken att viltet dör under en tuff vinter är stödutfodring. Självklart är risken inte stor att en svensk art dör ut på grund av en väldigt tuff vinter. De individer som är svaga kommer däremot ha det väldigt tufft och svälta eller kanske till och med dö. Efter vintern kommer våren då kan de individer som överlever vara i väldigt dålig skick för att lägga ägg och föda ungar. 

10 tips 

1. En foderplats för klövvilt ska inte ligga nära en väg då risken är att djuren kan bli påkörda när de går till eller från foderplatsen.
2. Utfodra med rätt foder som ensilage, foderpellets eller spannmålskross. Aldrig torr hö då de vara farligt för rådjuren. 
3. Foderplatsen ska ligga fritt för klövvilt på grund av att det minskar risken att de tas av ett rovdjur, när de har god uppsikt över omgivningen. 
4. Utfodringen ska helst ske hela vinterhalvåret, men du kan alltid börja lite senare det är aldrig för sent!
5. Om det är väldigt mycket snö ploga vägar eller stigar så viltet enkelt kan komma fram till foderplatsen. 
6. Ha flera utfodringsplatser med minst 50 meter ifrån varandra för att minimera att de starkare individerna håller bort de svaga från foderplatsen. 
7. När man utfodrar rapphöns och fasaner ska man helst utfodra med vete och fåglarna ska även ha tillgång till grovt grus. 
8. För att minska risken med att predatorer tar fåglarna på utfodringsplatsen, ska utfodringsplatsen ha direkt anslutning till täta buskar för att få skydd. 
9. En enkel viltvårdsåtgärd om man har tillgång till mycket äppelträd är att utfodra det till djuren. Billigt och väldigt bra! 
10. Tänk på att du måste ha markägarens tillstånd för att utfodra

Det finns många jägare där ute som nyligen har fått vildsvin på sina jaktmarker och det gäller att man får kontroll över dom innan de blir för många. Det är många som inte vet hur de ska anlägga sin åtelplats. Därför vill vi ge dig tips på hur du anlägger din åtelplats på bästa sätt för att få resultat.

1. Först måste du bestämma en plats. Det du ska tänka på när du väljer en plats är att vildsvinen ska känna sig trygga. Så välj en plats som inte är för öppen, men även inte för nära en tätning. Det är inte kul att leta efter ett skadeskjutet vildsvin i en tätning. Den ska inte heller ligga för nära produktiv jordbruksmark. Åtelplatsen rekommenderas även att ligga minst 200 meter från jaktgränsen.
2. Tornet eller vakkojan ska ligga 30-50 meter från åteln längre avstånd är inte nödvändigt plus skotten blir mycket säkrare när du sitter så nära och du kan enklare se vad det är för vildsvin. 
3. Tänk på vinden, vildsvin har ett otroligt bra luktsinne, du ska kunna placera ett torn eller vakkoja utan att de får vittring.  
4. Det ska även vara enkelt att ta sig till och från åteln för att kunna smyga utan bli upptäckt, men även för att kunna fylla på foder och ta reda på det skjutna vildsvinet. Om det är för jobbigt att ta sig till åtelplatsen kommer den inte utnyttjas.   
5. Använd en fodertunna med en foderspridare. Det underlättar mycket då du bestämmer själv när det ska fodras och hur mycket som ska fodras. Det blir även billigare då du inte behöver ge dom så stora mängder. Tänk på att använda en stor fodertunna då du inte behöver fylla på den lika ofta. 
6. Det mest effektiva fodret är majs, men det fungerar även med ärtor och havre. Det beror på vad vildsvinen gillar där du jagar. 
7. Glöm inte att använda en bra tjära på något träd runt åtelplatsen, det tycker vildsvinen väldigt mycket om. Tjäran hjälper dom att hålla bort insekter från pälsen.
8. En riktigt bra “leksak” för vildsvinen är att ha en aktivitetstunna på åtelplatsen. Alltså en tunna som har små hål, som du fyller med lite majs. Den kommer de leka med för att få ut majsen som finns i den, därför är det viktigt att man spänner fast den ordentligt. 
9. Sätt även ut en saltsten på åtelplatsen. Det gynnar även andra klövvilt. 
10. Använd åtelbelysning, då de underlättar mycket under de mörkare tiderna på året. Tänk på att använda en belysning som alltid är på fast du inte sitter på åteln, för att vildsvinen ska bli vana med belysningen och inte se det som en fara. 
11. Skjut inte vildsvinen så fort de ha börjat komma till åtelplatsen, då kan de försvinna och aldrig komma tillbaka. 
12. Skjut även rätt gris, fokusera på årsgrisar och undvik att skjuta ledarsuggan. Ledarsuggan styr flocken och håller ordning och reda. 

Det var 12 tips som vi hoppas kommer hjälpa dig med att lyckas på din åtelplats, skit jakt!