Tranor skadar havreskörd i Kalmar – skyddsjakt inledd för att rädda åkrarna

En lantgård i södra Kalmar län har drabbats av omfattande skador efter att en flock tranor regelbundet invaderat nyligen sådda åkrar med havre. Skadorna, som uppstod till följd av både bete och fotavtryck i den mjuka jorden, har orsakat förluster på närmare 70 000 kronor – enbart under juni månad.

Trots olika försök att hålla fåglarna borta, inklusive både ljud- och synskrämsel, visade sig tranorna vara både ståtliga och svårskrämda. Sådana problem är inte ovanliga för lantbrukare, men det är inte alltid lätt att hitta en balans mellan att skydda grödor och bevara djurlivet.

Tillfällig skyddsjakt godkänd

Som en sista utväg vände sig markägaren till Länsstyrelsen, som snabbt beviljade en tillfällig skyddsjakt. Beslutet innebär att upp till hälften av de cirka 40 tranorna får skjutas för att rädda grödan.

Syftet är inte att minska stammens storlek, eftersom tranan är en fridlyst art. Istället är det en punktinsats för att skydda jordbruksmarken.

Tranan – vårtecken eller jordbruksproblem?

För många svenskar symboliserar tranan vårens ankomst. Särskilt känd är deras dans vid Hornborgasjön, där tusentals fåglar samlas varje år. Men den växande trana-stammen har medfört allt fler konflikter med jordbrukare och skapat nya utmaningar för det svenska jordbruket.

Enligt Länsstyrelsen i Kalmar bör alltid förebyggande åtgärder vara förstahandsvalet:

  1. Användning av skrämselanordningar
  2. Alternativa växtval
  3. Samarbete med viltförvaltningen

Men när dessa metoder inte räcker, måste ibland skyddsjakt tillåtas för att undvika ekonomisk ruin för enskilda lantbrukare.

Regionalt ansvar – punktinsatser i fokus

Efter att Naturvårdsverket beslutat att avstå från en nationell strategi hanteras numera alla ansökningar om skyddsjakt på regional nivå. Det har lett till att insatser som denna ofta är tillfälliga och lokalt anpassade, snarare än ett steg mot en långsiktig lösning.

Gårdsägaren uttryckte sin lättnad över det snabba beslutet:

– Vi är glada att det gick så pass fort. Det här kan betyda att vi lyckas rädda resten av havreskörden. Vi älskar tranor precis som alla andra, men vi måste också få fortsätta bruka jorden.

Skyddsjakt med ansvar

Jakten får pågå fram till den 10 juli 2025, men förhoppningen är att flocken självmant söker sig till andra marker. Detta skulle ge lantbrukarna chansen att återuppbygga sina skördar utan ytterligare intrång.

Men frågan kvarstår: Hur balanserar vi naturens behov mot människans? Det är ett dilemma som lär återkomma, särskilt i landskap där människa och djurliv lever så nära inpå varandra.