Skyddsjakt på dovhjort återinförs i Västra Götaland med skärpta regler och hopp för lantbruket

Skyddsjakten på dovhjort i Västsverige gör nu comeback, men med skärpta regler och ett tydligt mål: att skydda lantbruket samtidigt som man bevarar en hållbar viltstam. Efter våren, då lantbrukare upplevde allvarliga skador på sina grödor, har Länsstyrelsen i Västra Götaland beslutat att återinföra jakten – denna gång enligt en mer strukturerad modell.

Ett omstritt beslut gör comeback

Den tidigare generella skyddsjakten avslutades i början av året, främst på grund av att endast 15 procent av tilldelade dovhjortar fälldes. Länsstyrelsen ansåg att rapporteringen från jägarna inte gav tillräckligt beslutsunderlag för en fortsättning.

Men efter ett ökat tryck i form av individuella ansökningar om skyddsjakt – motsvarande nästan hela den tidigare tilldelningen – ändrades läget. I samråd med Jägareförbundet och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) beslutade man om en ny, mer anpassad skyddsjaktsmodell.

Färre djur får skjutas – och bara under delar av året

Den nya modellen innebär bland annat:

Prioritet ges till vissa djurtyper:

  1. Årskalvar – unga hjortar födda samma år.
  2. Hindar utan kalv.
  3. Yngre handjur.

Fullvuxna tjurar med skovlar, så kallade dovskovlar, är undantagna från beslutet och får inte jagas.

Allt hänger på rapporteringen: “Annars får vi inte ihop bilden”

För att modellen ska fungera betonas vikten av noggrann rapportering. Jägarna måste rapportera varje fälld individ till länsstyrelsen – annars äventyras framtida beslut.

Christine Godeau från Länsstyrelsen förklarar:

– Det är viktigt att fällda djur rapporteras in till Länsstyrelsen. Utan det saknar vi underlag för att fatta den här typen av beslut.

Rapporteringen är ett sätt att ta ansvar för viltförvaltningen och säkerställa att jakten sker på ett hållbart sätt – en uppgift där jägarna spelar en viktig roll.

En balansakt mellan skydd och förvaltning

Den nya skyddsjakten är inte en jakt “för jaktens skull”. Den syftar till att uppnå balans mellan lantbrukets behov och naturens integritet. Med tydligare regler, minskat jakttryck och ett krav på transparens hoppas myndigheterna kunna skapa en jaktform som fungerar för alla parter.

Frågan återstår: Kommer detta nya beslut kunna möta både lantbrukares och naturvårdares krav? Vad tycker du?