Oenighet i Kammarrätten kan bana väg för framtida vargjakt i Sverige

Det har stormat kring licensjakten på varg i Västmanland – och nu har Kammarrätten i Sundsvall sagt sitt. Men domen blev allt annat än samstämmig. Tvärtom antyder ordföranden i rätten att det kanske inte är helt kört för framtida jaktbeslut, så länge vargstammen i Sverige inte riskerar att falla under den så kallade gränsen på 300 individer.

Licensjakten på varg har under flera år varit en het potatis i både politiska och juridiska sammanhang. Inför 2026 års jakt stoppades flera beslut av länsstyrelserna efter att de överklagats av organisationer som motsätter sig jakt på det skyddade rovdjuret. Kammarrättens utslag i fredags innebär nu att jakten i Västmanland inte får genomföras enligt länsstyrelsens tidigare plan.

Men där stannade inte allt. Av de tre domarna i målet var två eniga – den tredje, rättens ordförande Anders Odmark, tyckte att majoriteten gick väl långt. I ett särskilt uttalande resonerade han kring att det faktiskt finns ett visst juridiskt utrymme för licensjakt, även med dagens lagstiftning och EU-regler i ryggen.

Odmark menade att länsstyrelserna, om de vill, kan fatta nya beslut med mindre omfattande jakt – beslut som inte skulle hota den nationella referensnivån på 300 vargar.

Oenighet om hur EU-rätten ska tolkas

Kärnfrågan handlar om hur strängt undantaget för licensjakt ska tolkas enligt EU:s art- och habitatdirektiv. För att jakten ska tillåtas krävs ett tydligt syfte, och det får inte finnas någon annan rimlig lösning. Majoriteten i kammarrätten ansåg att länsstyrelsen i Västmanland inte kunde visa detta tillräckligt tydligt.

Men Odmark såg saken på ett annat sätt. Han beskrev den svenska modellen med årlig licensjakt som en reglerad del av viltförvaltningen – ett verktyg för att hantera konflikter, inte ett hot mot artens överlevnad. Hans skiljaktiga mening betyder inte att jakten kan starta igen direkt, men hans ord kan väga tungt när framtida beslut ska fattas.

Fler rättsfall på väg

Västmanlandsfallet är bara ett i raden. Liknande ärenden ligger redan på rättens bord i flera andra län. Det lär alltså dröja innan rättsläget är helt klart, och tills dess ligger all licensjakt på varg på is.

Naturvårdsverket har tidigare konstaterat att Sveriges vargstam ligger något över den fastställda referensnivån, men skillnaderna mellan länen är stora. Jägareförbundet och flera länsstyrelser har länge efterlyst mer handlingsutrymme för att kunna anpassa jakten efter lokala behov och minska konflikter mellan människor och rovdjur.

Vägen framåt

Kammarrättens besked sätter åter ljuset på den känsliga balansen mellan svensk viltförvaltning och EU:s strikta artsskydd. Frågan är nu om Högsta förvaltningsdomstolen kommer att ta upp fallet – något många bedömare tror är troligt.

Kanske handlar det inte längre bara om vargjakten i Västmanland, utan om hela Sveriges sätt att hantera ett av sina mest omdiskuterade rovdjur.