Småviltsjakt i Girjas sameby därför öppnar fjällen senare och bara för norrbottningar efter historiska domen

I de tidiga septemberveckorna ligger fjällsluttningarna kring Girjas stilla. Dimman sveper över myrarna, riporna håller sig nästan osynliga bland ljungen och jägarna står på avstånd, otåligt väntande på att första skottet ska få ljuda. Men här, till skillnad från många andra fjällområden, får jakten inte börja förrän senare. Det är en regel som inte bara formar jaktkalendern – utan också speglar en historisk kamp om makten över markerna.

En historisk dom förändrade allt

I januari 2020 kom beslutet som ritade om kartan för jakt och fiske i Norrbottensfjällen. Högsta domstolen slog fast att Girjas sameby, tack vare urminnes hävd, har ensamrätt att bestämma över dessa resurser. Staten äger marken, men samebyn bestämmer villkoren. Domen blev en symbolfråga långt utanför Girjas gränser och väckte djupa känslor hos både samebyar och jägarkår.

Jakten som dröjer

För jägarna märks förändringen tydligast i kalendern. I Girjas öppnar småviltsjakten på de mest eftertraktade fjällområdena först den 15 september. Ett par mindre områden öster om Malmbanan öppnar redan den 1 september, men det är undantaget. Dessutom är jakten här endast öppen för boende i Norrbotten – något som stänger dörren för jägare från övriga Sverige.

– Vi kör som vi alltid gjort, inga begränsningar i antalet jägare. Men vi vill ha den här fördröjningen i jaktstarten, säger Tomas Marsja, ordförande i samebyn.

Därför väljer de att vänta

Anledningen stavas renskötsel. Under de första septemberveckorna samlar samebyn fortfarande sina renar för sarvslakten, en avgörande del av året för renskötarna. Då kan lösa fågelhundar eller jaktlag i fjällterrängen bli ett allvarligt störningsmoment.

– Att samle renarna kan ta tre till fem dagar. Det kräver fokus och lugn, så vi vill inte ha jägare och hundar i området då, förklarar Marsja.

Jägarkåren: delad men tyst

Reaktionerna bland jägarna är blandade. För vissa innebär reglerna en hård begränsning, för andra är det ett sätt att minska trycket på fjällen när de är som mest känsliga. Marsja menar att fler lokala jägare än man kanske tror stödjer samebyns beslut, även om de inte alltid vågar säga det högt.

Rykten och misstankar

Med starka känslor följer ofta rykten. Vissa har hävdat att samebyn i hemlighet bjuder in utländska jägare under väntetiden. Men Tomas Marsja avfärdar det utan tvekan.

– Det förekommer inte. Det finns inte på kartan, säger han bestämt.

Större än bara Girjas

Frågan om Girjas jaktregler är egentligen en del av en större berättelse om självbestämmande och markrättigheter i fjällvärlden. Just nu pågår en statlig utredning om rennäringslagen, som kan ändra villkoren för fler samebyar och bli vägledande för framtiden. Det är alltså inget slut – snarare början på ett nytt kapitel i kampen om fjällens resurser.

Snabbfakta: Girjasdomen