Norska jägare får betalt för att skjuta svenska vildsvin – granskningsrapport avslöjar systembrister

Det kanske låter som en vandringssägen, men det är verklighet: norska jägare får betalt för att skjuta vildsvin i Sverige – med norska skattemedel. De tar med sig vävnadsprov över gränsen och får ekonomisk ersättning som om djuren skjutits i Norge. Det här har väckt kritik och frågor om transparens, datahantering och etisk jakt.

En jakt på fel sida gränsen

Mattilsynet, Norges livsmedels- och veterinärmyndighet, har sedan flera år tillbaka erbjudit ersättning för vävnadsprov från vildsvin i syfte att förebygga etableringen av arten inom landets gränser. Ersättningen ser ut som följer:

Men en väsentlig brist i systemet är avslöjad: ingen kontrollerar var grisarna fällts. Det saknas krav på platsverifiering såsom GPS-data, fotografier eller andra bevis. Som följd har flera jägare skjutit djuren i Sverige men rapporterat proven som norska, vilket vilseleder både statistik och politik.

Skattebetalarnas pengar – till svensk jakt

Kritiken är inte bara ekonomisk. Felproven skapar en felaktig bild av vildsvinens närvaro i Norge. Detta kan leda till:

  1. Onödiga beslut inom norsk viltförvaltning
  2. Snedvriden forskning
  3. Missbruk av offentliga medel

Den svenska jakten kan vara helt laglig men ändå skapa ett etiskt gränsproblem. När norska resurser används för att hantera ett svenskt fenomen, blir frågan om samarbete och öppenhet mellan länder central.

Norge sätter gränsen mot grisen

I Norge ses vildsvinet mer som ett hot än ett jaktbyte. Målet är tydligt: nolltolerans mot etablering. Därför är det särskilt problematiskt att informationen som används i bekämpningsstrategin kan vara missvisande. Varje felaktigt prov påverkar grunden för beslut – ibland till priset av tusentals kronor i felaktiga utbetalningar.

Vad händer nu?

Mattilsynet har ännu inte vidtagit fullt konkreta åtgärder, men det spekuleras i att följande förändringar kan vara på väg:

Den pågående debatten reser större frågor om gränsöverskridande jakt och ansvarsfördelning. Vad gäller när jägare rör sig mellan länder? Vem ska kontrollera vad? Och hur värnas skattebetalarnas pengar i en gemensam naturmiljö?

Händelserna har initierat en diskussion långt bortom jägarkretsar – en diskussion om rättvisa, ärlighet och det ansvar som följer med internationella samarbeten. Fortsättning lär följa – både i skog och samhällsrum.