När älgjakten blir politik – jägarna varnar för skogsbolagens växande makt över älgstammen

Publicerad: 12 oktober 2025

Det började med ett debattinlägg i Svensk Jakt. Sivert Öderyd från Koskullskulle hade knappast kunnat ana att hans text skulle sätta fart på en jaktpolitisk storm. Han ifrågasätter hur Sverige egentligen sköter sin älgstam – och varför, som han uttrycker det, skogsbolagen verkar få sista ordet i frågan om hur många älgar som ska finnas och skjutas.

Färre älgar i frysboxen än i fjol

Efter en månad av jakt visar årets siffror att bara ungefär hälften av de tilldelade älgarna fällts – en lägre andel än vid samma tid förra året. Samtidigt rapporterar vissa källor att älgstammen är “på väg uppåt”. För Öderyd går det inte riktigt ihop.

Om färre älgar skjuts – betyder det verkligen att stammen växer? Och om besluten inte längre grundas på faktisk observation utan på administrativa beräkningar, håller vi då fortfarande på med förvaltning eller bara byråkrati? Det är frågor Öderyd anser att ansvariga måste börja ta på allvar.

Skogsbolagen i skottlinjen

Öderyds tydligaste kritik riktas mot de stora skogsbolagen. Han menar att de i praktiken sätter ramarna för hela älgförvaltningen – både när det gäller antalet djur och hur stammen ska utvecklas. Resultatet, menar han, blir att jägarna tvingas rätta sig efter beslut som inte alltid stämmer med verkligheten på marknivå.

Han varnar för att jakten riskerar att förvandlas från viltvård till något mer likt industriell produktion, där balans och naturkänsla kommer i andra hand.

Mellan lojalitet och lydnad

Bakom siffrorna och besluten finns också en djupare fråga: lojalitet. Många jägare vill följa reglerna och bidra till ett fungerande system. Samtidigt känner fler och fler att de är del av en förvaltning som inte längre lyssnar på deras kunskap – deras år av erfarenhet ute i markerna.

Öderyd beskriver det som en situation där jägare försöker vara lojala, men ändå tvingas delta i en avskjutning som de själva tror kan skada stammen på sikt.

Ett gammalt mönster – och en ny frustration

Striden om vem som ska ha tolkningsföreträde i älgförvaltningen är långt ifrån ny. Under de senaste åren har både jaktledare, forskare och markägare lyft oro för att skogsnäringens ekonomiska intressen fått för stort inflytande. Kritiker menar att fokus blivit för ensidigt – att det handlar för mycket om att minska betesskador på tall och för lite om älgens roll i ekosystemet eller jaktens kulturella värde.

Skogsbolagen å sin sida hävdar att älgtätheten fortfarande är för hög i vissa områden och att för mycket betning hotar både skogens tillväxt och den biologiska mångfalden. Förvaltningen bygger på samarbete – men balansen mellan jägarna och bolagen verkar allt skörare.

Samtalet fortsätter

Sivert Öderyds debattinlägg har blivit ett eko av många jägares känsla: att de håller på att tappa inflytandet över sin egen jaktmark. Hans text väcker frågor som är svåra att undvika:

Debatten lär fortsätta, både runt lägereldar och i mötesrum. En sak verkar dock klar: älgjakten handlar allt mindre om bara jakt – och allt mer om politik.