Markägare i uppror mot älgförvaltningen – kamp om rätten till jakt och ägande i svenska skogar

I jaktmarker över hela Sverige växer frustrationen. Allt fler markägare känner sig överkörda av dagens system för älgförvaltning – ett system som, enligt kritikerna, gradvis tagit ifrån dem rätten att själva bestämma över jakt och viltförvaltning på sin egen mark.

Det som en gång handlade om lokalt ansvar och samarbete har, menar många, förvandlats till ett regelstyrt system med byråkratiska beslut på distans.

“Ett odemokratiskt system”

I ett debattinlägg i Svensk Jakt beskriver jägaren och markägaren Jan Eriksson hur älgförvaltningen gått från att vara ett gemensamt ansvar till att bli en stressfylld kamp mot klockan.

Han riktar skarp kritik mot älgförvaltningsgrupper och länsstyrelser, som i praktiken bestämmer hur många älgar som får skjutas och när jakten får ske. Sådana beslut, menar han, borde ligga på markägarnas bord – inte hos myndigheterna.

Systemet infördes ursprungligen för att skapa bättre samordning i jakten och vården av älgstammen. Men enligt Eriksson har det fått motsatt effekt: mindre lokalt inflytande och ökande irritation. Han beskriver dagens jakt som ett “chicken race”, där jaktlagen jagar mot klockan för att hinna fälla rätt djur innan kvoten är fylld.

Stress, byråkrati och krockande beslut

En annan punkt som många markägare hakar upp sig på är den dagliga rapporteringen av fällt vilt. I flera områden måste jägare rapportera varje älg som skjuts – ofta sent på kvällen, efter timmar av slakt och hantering.

“Det blir bara ytterligare en stressfaktor,” säger en markägare i en av landets norrlandsregioner. “Man vill ju hinna uppleva själva jakten också – inte bara fylla i rapporter.”

Dessutom upplever vissa att besluten om jakttider och tilldelning ofta strider mot den lokala verkligheten i skogen. När länsstyrelsen går in och ändrar tiderna ses det som ett direkt ingrepp i den egna förvaltningen.

En fråga om rättigheter

I Sverige är jakträtten lagligt knuten till markägandet – en grundregel som länge varit självklar. Men nu ifrågasätter allt fler om den verkligen respekteras i dagens system.

Kritiker menar att älgförvaltningsmodellen, som den tillämpas idag, går emot både jaktlagens intentioner och grundlagens skydd för äganderätten.

Ett samtal som bara växer

Frågan om hur älgstammen ska förvaltas är långt ifrån ny, men debatten har blossat upp på nytt de senaste åren. Förespråkarna för nuvarande system menar att det leder till:

Motståndarna ser i stället ett styrt system som bryter med svensk jakttradition – där lokalkännedom och eget ansvar alltid stått i centrum.

Hur framtidens älgjakt kommer att se ut återstår att se. Men en sak är säker: älgförvaltningen rör upp känslor. För många handlar det inte bara om hur många älgar som skjuts – utan om något djupare: rätten att själva bestämma över sin mark, sin jakt och sin skog.