Jägareförbundet utestängs från fjälljaktsmål – tingsrättens beslut kan förändra framtidens jakt och viltförvaltning
Gällivare tingsrätt har beslutat att Svenska Jägareförbundet och flera enskilda jägare inte får delta i den pågående rättsprocessen mellan fyra samebyar i Norrbotten och staten. Målet handlar om vem som egentligen har rätt att upplåta småviltsjakt och fiske på statens mark ovan odlingsgränsen – en fråga som väcker både juridiska och känslomässiga reaktioner. För många rör det inte bara jakt, utan även tradition, rättvisa och hur framtidens viltförvaltning ska se ut.
“Det här kan påverka hela jaktsystemet”
Jägareförbundet skickade in sin ansökan om att få delta i september 2025. De menade att domens konsekvenser kan bli långtgående, särskilt om samebyarna skulle få ensamrätt till jaktupplåtelser. De drog paralleller till Girjasdomen, där en sameby fick just den rätten på sitt område.
Förbundet varnade även för att en sådan utveckling kan komma i konflikt med EU:s konkurrensregler och svensk grundlagsprincip om likabehandling. Dessutom, påpekade de, skulle en ny rättspraxis kunna försvåra deras statliga uppdrag inom viltövervakning och jaktförvaltning.
Domstolen: “Inget direkt rättsligt intresse”
Tingsrätten gick dock inte på förbundets linje. Enligt beslutet saknar Jägareförbundet ett tillräckligt eget rättsligt intresse för att delta i målet. Tvisten rör endast relationen mellan samebyarna och staten – inte förbundets eller jägares egna rättigheter.
Samma bedömning gjordes för de enskilda jägarna. Tingsrätten ansåg att även om en framtida dom kan få praktiska konsekvenser, påverkar den inte deras enskilda rätt på ett sådant sätt att det ger dem beslutanderätt i processen.
Notan landar hos jägarna
Förbundet får inte bara se sig utestängt från rättsprocessen – de får också stå för kostnaderna. Domstolen har beslutat att Jägareförbundet och de berörda jägarna gemensamt ska ersätta samebyarnas kostnader på 135 000 kronor exklusive moms.
Liknande ärende i Västerbotten
Samtidigt pågår en liknande rättsprocess i Västerbotten, där en sameby driver krav på ensamrätt till småviltsjakt och fiske. Ärendet handläggs vid Lycksele tingsrätt och kan komma att bli vägledande för framtida avgöranden kring fjälljakten.
Oavsett utgång är det tydligt att konflikten rör mer än enbart jakt. Det handlar om en djupare juridisk och kulturell dragkamp kring markrätt, tradition och hur Sveriges fjällområden ska förvaltas i framtiden.